Sista racet

"Om man inte är utvilad nu, blir man väl det aldrig", sade Jörgen när vi satt på uteplatsen idag och käkade lite fruktsallad. Vi är utvilade. Laddade med vila, goa timmar med familjen, skratt, sol, värme, salta bad och nya upplevelser. Imorgon kommer vi hem. Vi ser fram emot att träffa familj och vänner igen!

På förmiddagen åkte vi ut på ett litet bilrace genom några byar vi inte besett tidigare. En liten by, Stes, låg helt avskiljt och bestod av några få hus, en kyrka (givetvis) och en massa odlingar: granatäpple, citron, lime, oliver, päron och vindruvor. Vi pallade lite vindruvor och de var riktigt fina! Det var roligt att se denna lite gröna del av Karpathos som annars mest är kargt och bergigt.

Vi stoppade också till i byn Pyles som är lite känd för sin grönska. Prov på det kommer här:

Nu blev det alltför varmt att knata runt mer så vi begav oss hemåt, tankade och landade sedan vid hotellet. Dagen har ägnats åt olika bad, syskonbråk och syskonlek, urätning av skafferiet, poolbad  (Axel stod på händer i 22 sekunder under vattnet) och en fin snorkeltur. Idag simmade vi långt ut, det var inte så jättemycket att se men det fanns en hel del plattfisk och det har vi inte sett mycket av tidigare. Det blev en plattfisk-jakt. Killarna dök ner och dischade till dem och då smet fiskarna snabbt iväg och ner i sanden. Jag har skrivit det förr men det är verkligen underbart att se dem i vattnet. De är fantastiska.

Annars har jag mest legat i en solstol vid poolen och lapat sol och sugit ut det sista av sommaren 2010. Ryggen är bättre idag och det är jag ytterst glad över. Nu ska vi snart iväg och lämna in bilen (rätt dag denna gång) och sedan ska vi käka på Mama Maria, favoriten i Pigadia.

Detta blir det sista blogginlägget för denna resa. Vi landar på Landvetter imorgon 16.25. Där väntar min snälla pappa som tar oss till Blankversgatan där min snälla mamma väntar med mat (TACK båda!). Smögen återser vi frampå kvällen och sedan väntar skola och jobb på fredag. Sverige - snart kommer vi!

Många strängar på sin lyra

Idag bestämde vi oss för att återse Kyra Panagia. Det visade sig vara ett mycket bra beslut för vi fick en underbar dag där. Medelhavet var nästan helt stilla idag och när man såg ut mot horisonten var det svårt att se vad som var himmel och vad som var hav. Det var fantatiskt vackert!

Vi badade, snorklade, klättrade i berg, solade och hade det allmänt gött på stranden. Det har varit riktigt varmt idag och vattnet var klarare än någonsin. För mig blev det dock ingen snorkling idag, jag har väldigt ont i nacken och ryggen så snorklingsläget passade inte alls. Men som sagt, vattnet var kristallklart så jag hade fin sikt ändå!

Vi blev givetvis hungriga och knatade upp till Sofias place ( ni vet stället med den sovande kocken) och det blev ett kärt återseende. Kocken, hans fru och lilla dotter är ett skönt gäng och när man äter där får man inte bara riktigt god mat utan också inblick i en grekisk familjs vardag. De är avslappnat vänliga, t.ex. så tar hon upp beställning genom att sätta sig ner vid bordet och småprata lite samtidigt. Avslappnat och jättetrevligt! Det enda negativa jag kan komma på är att de lägger på två sardiner på den grekiska salladen. Läskigt, men de går ju att peta bort...

Det visade sig att kocken har många strängar på sin lyra ( han bygger hus på vintrarna) och denna dag lämnade han över grytorna till mamma/svärmor och gav sig ut på fiske. Det var också en del av hans sysselsättning och det märktes på honom att han växt upp på havet och älskade det. Killarna fick åka med på en liten tur med hans båt innan han gav sig ut för att sätta sina nät, agnade med sardiner och räkor. När han drog iväg ropade han " Next year we will have more time. Then we´ll have a lot of fun!" Inte för att vi åker tillbaka hit nästa år men vi tror honom - med honom skulle man kunna ha hur roligt som helst!

Tillbaka på hotellet blev det långt poolbad för killarna. De kör värsta träningspassen där varje dag!
Nu blir det omelett och pasta på rummet (utan sardiner).

Ha det gött!

Från en strand till en annan

Imorse gav vi oss ut på vägarna med vår lilla Ford Fiesta. Inte var den lika häftig som jeepen men "good enough".  Vi begav oss upp i bergen till den lilla byn Menetes där vi hade hört att det skulle finnas ett litet museum som visades av en man som gärna berättade om hur karpatherna levde förr. Det lät spännande men tyvärr var mannen sjuk just idag så det blev ingenting av det. Istället fick vi se en äcklig råtta ( död men ändå...) men vi hade nog hellre velat gå på museumet! Vi vandrade upp till en kyrka som låg högt upp på berget och knäppte ett fantastiskt familjefoto(!)

Sedan styrde vi kosan mot nästa mål Ammopi. En turistby men en omtalad strand. Även där blev vi lite besvikna, för det var så knökat med folk, vi kände oss inte hemma och åkte snabbt därifrån och styrde kosan mot en strand vi besökt tidigare i veckan Diakofti. Den som ligger vid flygplatsen om man följer en dålig grusväg mitt ut i ingenstans, till Karpathos sydligaste spets. Där är det gott om plats och ingen turisthets alls. Vi stannade där i några härliga timmar och käkade också lunch i den lilla buss som en kvinna har servering i där ute i ödemarken. Miljön var bättre än maten men, men man kan inte få allt. Det var första gången på hela tiden vi var besvikna på maten (Jörgen tyckte det var gott förstås).

På vägen hem tog vi lite avstickare på vägar som Jörgen tyckte såg spännande ut. I vissa fall hade det helt klart varit bättre med en jeep. Men det gick väl och vi kom hem i gott skick till hotellet. Där väntade poolbad för killarna och nu sitter de och jobbar flitigt med sina läxuppgifter. Det börjar ju dra ihop sig till hemresa... OM de jobbar på riktigt bra har jag lovat dem att bjuda på glass ikväll. Med en sådan belöning går pluggandet som en dans!

Imorgon ska vi ta en dag på favoritstranden i Kyra Panagia. Vi hoppas också få återse den "sovande kocken" och njuta av hans goda mat.

Om tre dagar är vi hemma i Sverige igen. Det känns fint det med.

Suverän lunch och härligt vilsam söndag

I morse såg vi på gudstjänst på teve. Det var sändning från en grekisk ortodox kyrka och vi förstod ingenting, varken språk, ritualer, musik eller inredning. Men det var ändå intressant att få kika in i en annan verklighet för en liten stund. Efter frukost tog vi ett dopp i det blå. Idag har solen kommit tillbaka igen i sällskap med lite moln och det har varit väldigt skönt och behagligt.

Jag och Jörgen har mest legat och läst vid poolen och killarna har badat, spelat dataspel och skrivit låtar till sitt eget band "Pruttlera". Olle ville hjärtans gärna äta lunch på hotellet och han fick sin vilja igenom. Här är menyn inte så grekisk, förutom grekisk sallad förstås, utan med en mer amerikansk touch. Killen som driver stället har bott i USA i ett antal år och sedan återvänt hit.  Nåväl, när vi satt och väntade på maten sade Axel: " Hoppas att inte hamburgaren är för liten, jag är vrålhungrig". Det visade sig att vi inte behövde oroa oss för att det skulle bli för lite mat. Det var massor och det var jättegott (dessutom prisvärt)! Här ser ni en bild på det.

Ikväll ska vi gå och hyra oss en liten bil som kan ta oss runt på ön de tre sista dagarna. Det blir kul!

Somna under bar himmel

För andra kvällen i rad väljer Olle att somna ute i en solstol under bar himmel. Syrsorna spelar så det dånar men han verkar finna det rogivande för han somnade på direkten. Eller så är det vågorna som vaggar honom till sömns...

Dagen idag tillbringades här hemma på hotellet med diverse bad på schemat varvat med spel, läxor, jobb och lego. Solen tittade bara fram någon gång ibland men vi hoppas få se mer av den imorgon igen.
Det har varit en skön dag men jag har haft en tryckande huvudvärk (på grund av åskan) så jag känner mig hyfsat seg. Kanske är det därför det inte går så bra med musikalskrivandet....idéen finns men nu ska den ut i tangenterna också och ta form. Det får väl ta lite tid antar jag.

Olle har dragit ut två tänder på sig själv sedan vi kom hit och blivit 2 euro rikare.

Regn, jobb och hemmamys

Idag har vi planerat för en dag hemmavid och det visade sig vara ett bra drag. Nu sitter vi under tak på uteplatsen och se regnet strila ner och åskan mullrar dovt långt borta. För oss som är här vår tionde dag känns det faktiskt ganska mysigt, tristare för de som bara är här en vecka och får en sådan här start. Det är dock varmt ute och lite bad ska det bli här idag också.

Jörgen sitter och jobbar vid datorn, fantastiskt att det är möjligt! Axel sitter inne och läser om Gustav Vasa och ska snart ha ett mulitplikationstest. Olle snaskar godis och läser Noa och tjuven och jag ska försöka mig på att skriva manus till musikalen vi ska sätta upp senare i höst. Vi hoppas på goda resultat för oss alla och att solen kikar fram i eftermiddag igen.

Ha en trevlig helg!

Hjärnan fungerar inte när man har semester

Idag har jag inte så mycket nytt att skriva. Det har varit en dag som de flesta andra - otroligt härlig med andra ord. Varmt och skönt men denna dag med lite moln på himlen. Vi tog jeepen till Achatastranden som är en av de tio stränder vi besökt tidigare under veckan, kanske är det Jörgens favorit. Även denna dag blev det grottsnorkling! Det finns mycket fint att se på i vattnet men jag måste nog säga att det allra vackraste att se på när vi snorklar är Axel och Olle. Att se dem fascineras, simma smidigt och nyfiket efter vad de ser och se dem dyka ner långt ner i djupet är en vacker syn. De är så duktiga i vattnet. En annan känner sig som en gammal stel tant i jämförelse.. Men även tanten orkade simma ut till den lilla klippan ute i havet utanför stranden. Damen i förgrunden har ingenting med oss att göra men de tre prickarna på ön är Axel, Olle och jag.

Vi skulle lämna tillbaka jeepen på kvällen och fick kajka runt en del för att få ut pengar att betala med eftersom pengarna var slut i den bankomat vi brukar göra uttag i. Det är inte många restauranger eller biluthyrare som tar kort och det är lite ovant. Nåväl, när vi skulle lämna in jeepen så påstod de att vi haft den en dag extra! Vi blev mäkta förvånade, vi hade räknat och räknat och kollat datum. Klockan 19 den 23 september var den enda tiden vi hade att passa på en vecka OCH SÅ MISSADE VI DEN! Vi hade helt enkelt räknat fel. Det var nu inga problem, vi betalade för en dag extra och bad om ursäkt med orden: "We´re so sorry. We´re on holidays and then our brain doesn´t work..." Ja, ja det är mycket att hålla reda på när man har semester....

Efter denna återlämning av vår älskade jeep promenerade vi ner till strandpromenaden för att käka på Mama Maria, en jättemysig restaurang med härlig personal som vi besökt en kväll tidigare i veckan också. Idag tog jag en Fish Souvlaki (grillat fiskspett) och det var riktigt smaskigt. Toppen med ett ställe som bjuder på kaffe och glass efter maten... Här kommer ett kort till mamma Karin på kyparen som jag är säker på att hon hade gillat skarpt!

Nu ska vi ta ett par dagar här på hotellet och på hemmastranden. Det ska bli gött det med.
Här kommer bilder på oss fyra från ikväll. God afton!